På teknikfronten allting nytt

Tekniska landvinningar har i alla tider varit viktiga för mänskligheten. De har ändrat vardagsvillkoren för människor och därmed spelreglerna för samhälle och företag. Länge skedde de stora tekniska skiftena relativt sällan och ny teknik infördes långsamt. Det tog 25 år från radions inträde innan halva befolkningen hade en egen apparat hemma. GSM-mobilerna tog bara fyra-fem år innan de hade nått lika långt. Genombrotten går helt enkelt snabbare idag, samtidigt som det sker fler teknikskiften på allt kortare tid.

Så vad kan vi vänta oss de kommande åren? Det är i regel svårt att veta vad som är nästa stora utveckling, om något bara blir en fluga eller förändrar samhället i grunden. I rapporten diskuterar vi en uppsättning nya tekniker som kan ha långtgående konsekvenser för vardagsliv, arbetsliv och samhället i stort. Vi har valt att belysa tre tidshorisonter:

”What’s On” tar upp sju innovationer som är på väg att göra sitt stora intåg och som är ett krav att hålla koll på. ”What’s Next” tittar längre bort och lyfter fram tekniker som är på experiment- och utvecklingsstadiet och kan komma att få sin stora betydelse lite längre fram. ”What if?” tar upp fem spekulativa men potentiellt revolutionerande tekniker som kan närma sig praktisk verklighet några årtionden fram i tiden.

LÄS MER OM CLUB

Mat: Kärlek och big business

Mat handlar om det lilla i vardagen och de små njutningarna. Mat är samtidigt en väldigt stor fråga för människor, länder och regeringar. Det finns stora frågor som ”Kommer vi kunna odla tillräcklig med föda till alla invånare på jorden?” och små frågor som ”Vad ska vi/jag äta ikväll?” Vad som ska ätas ikväll är samtidigt en stor fråga sett till antal tillfällen som den ställs bland människor idag. Förutom att vara en stor fråga i olika dimensioner så är maten allt hetare.

Trendspanaren Stefan Nilsson menade nyligen att de som tittar på trender inom mode och inredning nu vänder sig till maten istället – det är där det händer.

Henrik Francke, redaktör på Gourmet, formulerade det träffsäkert i en intervju för ett par år sedan. ”Maten är den nya musiken.” Att vara duktig på musik var tidigare det viktigaste för en person i kultureliten. Nu håller maten på att ta dess plats. Hur vi ser på mat blir allt viktigare för vår identitet. Den ligger också nära hälsa som har blivit lite av vår tids religion. Maten har blivit allt viktigare för hur vi ser på oss själva.

LÄS MER OM CLUB

Marknadsurbanism

Fram till 2030 står världen inför den största urbaniseringsvågen i mänsklighetens historia. Vad händer med marknadsföringen och konsumtionen när städerna blir människans främsta boning och där det samlas flest människor? Kanske börjar vi se städerna som de nya marknaderna där nya lokalsamhällen sk urban villages härbergerar globala konsumtions stammar ska tribes.  Vi tar en titt på utvecklingen och de trender som påverkar hur vi konsumerar, transporterar oss, kommunicerar och shoppar. Välkomna!

LÄS MER OM CLUB

Alla förutsåg krisen

Tvärtemot den gängse uppfattningen så var det mycket vanligt att experter förutsåg krisen. Dvs alla som försökte förutse framtiden lyckades ganska bra när det gällde att förutse de ekonomiska svårigheterna. I princip alla studier som gjorts om den framtida ekonomin i ett perspektiv som sträckt sig till 2020 eller längre har kommit fram till samma sak. Det kommer att bli mycket svåra problem eller en djupare kris i framtiden. Den kris som har beskrivits i tusentals studier och rapporter har varit den demografiska krisen. Fler äldre ska försörjas för varje person som arbetar. Det var en viktig orsak till pensionsreformen i Sverige redan för 20 år sedan och det är en viktig anledning till Pensionsåldersutredningen som presenterades häromdagen.

Den skuldkris som vi nu ser i Japan, USA och Europa är i allt väsentlig samma kris. Krisen förutsågs med andra ord men vi förstod inte riktigt hur den skulle utvecklas. Med ”hjälp” av de svårbegripliga finansmarknaderna och de ”värdelösa” pengarna lät vi oss i ett par år vilseledas in i drömmen om att problemen skulle försvinna. 

LÄS VIDARE

Var är CSR på väg?

Numera är CSR ett vedertaget begrepp. Men det finns fortfarande villrådighet kring preciseringar: vad ska man göra; hur ska man göra; och varför ska man göra det; vad är den verkliga nyttan? Handlar allt om greenwashing eller beter sig företagen annorlunda om de arbetar med CSR? Vilka koder måste man följa och hur trovärdig kan man vara?

LÄS VIDARE

Framtiden finns i Chengdu, inte i kommissionens rapport

Efter en dag i Chengdu i Sichuan står det klart att det är här framtiden händer. I Xingdu i Chengdus norra förorter, en satellitstad på sådär miljonen invånare till 15-miljonersstaden 30 minuter söderut är tillväxten runt 20 % per år och i detta nu byggs 60 000 affärer. Nyligen öppnade en skinngalleria med 250 butiker inriktade på läder och päls och Xindu hyser också en av världens största grosshandlarmarknader för allt som går att köpa för pengar. I än högre grad än i det gamla utvandrarlandet i väster är det det här som allt är stort.
 

LÄS VIDARE

Vad blir det för mat?

Mat handlar om det lilla i vardagen och de små njutningarna. Samtidigt är det en väldigt stor fråga för människor, länder och regeringar. Frågorna är stora och långsiktiga som ”Kommer vi kunna odla tillräcklig med föda till alla invånare på jorden?”. Andra, mer vardagliga och vanligare, kan vara  ”Vad ska vi/jag äta ikväll?”. Trendspanaren Stefan Nilsson menade nyligen att de som tittar på trender inom mode och inredning nu tittar på maten istället – det är där det händer. 

LÄS VIDARE

Den andra frihetstiden

Att den äldre generationens värderingar och beteendemönster förändras är ingen nyhet. Ett exempel på detta är att 51 procent av rekordgenerationen (födda 45 till 54) uppger att de kommunicerar med sina barn via sociala medier minst en gång i veckan. Vi har vetat länge att den här gruppen ser på sin framtida (eller redan påbörjade) pensionärsliv som en andra frihetstid. Det finns så mycket de vill hitta på, så många drömmar att realisera. Men för att klara framtidens välfärd måste vi arbeta längre.

LÄS VIDARE