Birros försvarstal och svenssons återkomst?

Men det intressanta är kanske inte om Hägglund eller kultureliten har rätt, utan en helt annan fråga, nämligen om Hägglunds inlägg är ett tecken i tiden.

Det Hägglund lyfter fram är "det vanliga folket". Det vanliga folket är en grupp, ett kollektiv. Det vanliga folket är alla de som delar gemensamma upplevelser, känner igen sig i varandras liv, problem och glädjeämnen. Men det vanliga folket försvann i samma ögonblick som individualismen och tribaliseringen tog över. När drömmen om evig ungdom slog ut vuxenliv som livsmål. För verklighetens folk är vuxet. Är det månne så att Hägglunds och Birros försvar för verklighetens folt är tecken på att det vanliga folket är på väg tillbaka?

Resultaten från de ungdomsundersökningar vi genomfört de senaste 20 åren talar för det. Störst är den som blir vuxen först, enligt dagens unga. Eller nåt ditåt. Den som lever får se. Men spännande är det.

Mats Lindgren