Finns framtiden i en hög jordnötsskal?

Long bar, Raffles Hotel, Singapore, 2010-02-19

Kan en hög med jordnötsskal på golvet i en bar på ett 1800-talshotell vara framtiden? Ja, kanske. För trots att Raffles mer påminner om brittisk kolonialtid än om ultramodernt 2000-tal så andas Raffles som allt annat i Singapore framtid. Det spelar ingen roll att taxichauffören som tar mig från flyget till premiärminsterns Treasury Building och regeringens framtidsgrupp beklagar sig över de odrägliga levnadsvillkoren för alla nya immigranter som arbetar 12-timmars sju dagar i veckan och gör livet surt för alla medborgare med bristfällig utbildning. Singapore är framtiden, liksom resten av Asien är det, trots att många av 90-talets tigerekonomier inte riktigt återfått den spänst de hade före Asienkrisen för över tio år sedan.

Det som gör Singapore, Malaysia, Indonesien, Korea, Taiwan och inte minst Kina till framtiden, är att de tror på den. Medan vi européer ängsligt blickar bakåt blickar Asien framåt. Medan vi möjligen oroar oss för att bli omkullsprungna av Kina och Indien så försöker Asiens gamla tillväxtekonomier förstå vad som är nästa framgångsvåg, trots att de känner flåset i nacken från de asiatiska jättarna. De inte bara bygger världens högsta hus (vid sidan av Dubai), de har också de högsta ambitionerna när det gäller att förstå och skapa framtiden.

Hur många europeiska regeringar har framtidsgrupper inom snart sagt varje departement? Hur många ser till att premiärministerns kansli fokuserar på tiden bortom 2030 i stället för att drunkna i nuet? I Singapore är det vardagsmat, men också på andra håll i Asien. Vem tror t ex att regeringen Reinfeldt (eller en eventuellt framtida regeringen Sahlin för den delen) skulle ge en centralt placerad grupp av strategiska framtidstänkare att fundera över framtidens affärsmöjligheter inom ”hemmaproduktion”, virtuella världar eller ”tro och religion”? Och vem tror att de i så fall skulle vilja föra den dialogen med allmänheten?
I, vad många menar diktaturens, Singapore gör man det. Och i Malaysia ordnar utbildningsdepartementet kurser i scenario planering för att göra universiteten mer framgångsrika på globala utbildningsarenan och ta Malaysia till förre premiärministern Mahatirs Vision 2020.

Mer sån’t, i demokratins Sverige!

Mats Lindgren