Gör den kreativa klassen någon nytta?

För några år sedan lanserade Richard Florida begreppet den kreativa klassen, för de välutbildade, uppkopplade och toleranta världsmedborgarna – som ofta jobbar i lite friare yrken. Den stora frågan är, gör de den nytta i samhället som Florida antyder? Leder, vilket man skulle vänta sig, fler kreativa till fler nya företag, om vi sätter det som ett lämpligt mått på deras nytta?

Nej, knappast. Tittar man på sambandet mellan ”entreprenöriell nivå” som det mäts i den internationella studien General Entrepreneurship Monitor (GEM) och som i Sverige rattas av forskningsinstitutet ESBRI så är sambandet rent av negativt mellan andelen kreativa (dvs graden av tolerans, talang och teknik i befolkningen, det s k Euro-creativity indexet) och den entreprenöriella aktiviteten. Korrelationskoefficienten (för alla nördar) är på landnivå minus 0,18 – vilket innebär att mer kreativitet leder till lägre företagaraktivitet. Och värst av alla länder i Kairos Futures lilla analys är inte oväntat Sverige. Sämst i entreprenörskap i praktiken men bäst på kreativitet. (Däremot tillhör unga svenskar dem i västvärlden som i störst utsträckning har ambitionen att bli entreprenörer, men det är en helt annan sak; mycket få gör slag i saken.) Mest ut av kreativiteten får Irland, USA och Italien. Minst Sverige.

Så var det sagt. Men titta på kartan bredvid. Den visar en motsvarighet till Floridas kreativitet för Sveriges kommuner (andel sysselsatta inom information och kommunikation, finans och försäkring, företagstjänster, kulturella och personliga tjänster). Mörkt blått betyder mer ”kreativitet”. Och den kartan är mycket lik en nyföretagarkarta, eller en karta som visar utbildningsnivån. Kreativa regioner är företagarregioner. På nationell nivå är korrelationen 0,6, vilket är ungefär så långt som man kan komma när det gäller denna typ av amband.

Och därmed skulle Åke E Anderssons teorier från 80-talet om K-samhället och vikten av att tota ihop en massa vildhjärnor på samma ställe vara bevisad. Mer talang på mindre yta är vad som behövs för att få fart på regionen, eller? Var det någon som trodde något annat? Men vad ska vi göra för att få fart på Sverige? Det är den stora frågan. Men knappast den fråga som ser ut att stå högst på dagordningen inför höstens val. Det är en långsiktig fråga. Inte något som hör hemma i en valrörelse – eller?