Känslor på jobbet

Jag har gråtit inför min chef en gång. Det var efter att jag hade misslyckats ganska rejält med ett uppdrag. Jag var ung och ny i arbetslivet och det kändes som en enormt stor motgång. Jag berättade allt för min chef och kunde samtidigt inte hålla tillbaka tårarna. I efterhand kändes det bra att jag hade vågat visa mig bräcklig och jag fick det stöd jag behövde.

Vi säger att vi måste förhålla oss professionellt mot varandra på arbetsplatsen. Man bör inte vara för privat inför chefen, kollegorna eller med kunder och klienter. Det finns en anledning till att professionalitet är att föredra framför överdrivet vänskapliga relationer kollegor emellan – alltför nära relationer och blottade privatliv kan ibland stå i vägen för effektivitet och kvalitet i arbetet. Det är dock skillnad på att visa känslor och att vara alltför privat. Att få gapskratta ibland och gråta när det verkligen är befogat, att kunna berätta för chefen att man har det tufft i privatlivet utan att det ligger till last för en senare – det är viktigt att det finns utrymme för sådana känsloyttringar på arbetsplatsen.

I en undersökning som Kairos Future nyligen genomförde tillsammans med Manpower framkom att drygt en femtedel av alla medarbetare har släppt fram tårarna framför chefen. Jag är alltså inte ensam. Extra vanligt är det bland kvinnliga medarbetare. Har kvinnor generellt större anledning att gråta eller är det fortfarande tabu för män att visa sig bräckliga på det sättet? Kanske finns det sanning i båda dessa påståenden. Det vanligaste känslouttrycket på våra arbetsplatser är att gapskratta med chefen, visar resultaten. Och tur är väl det. Vi behöver ha kul på jobbet.

Frågan är var gränsen går. Vill medarbetare ha en ännu mer intim relation med chefen? Nej, svarar de allra flesta. Närmare bestämt nio av tio anställda. Det räcker med den intimitet som redan är. Budskapet till Sveriges chefer är kanske detta: se till att klimatet är så pass öppet på arbetsplatserna att det finns utrymme för starka känsloyttringar men akta dig för att försöka skapa en alltför intim relation med medarbetarna. Vi behöver kunna visa känslor utan att tumma för mycket på professionaliteten. 

/Sofia Rasmussen i Chefstidningen