Klass mot klass måste kampen stå… eller?

Det talas ofta om att klassbegreppet, som var avgörande för att forma politisk debatt och identifikation under 1900-talet, blivit allt mindre relevant i modern tid. Framväxten av nya politiska partier som hävdar sig stå utanför den klassiska höger/vänster-skalan brukar förstås mot den bakgrunden. (Se bland annat det tidigare inlägget ”Polariserat när de unga väljer” på denna blogg). Kairos Future’s senaste ungdomsstudie, ”Drömsamhället 2010”, ger en spännande möjlighet att studera kopplingen mellan självupplevd klass och partiidentifikation bland dagens unga.

Mycket riktigt visar det sig att de nya stora ungdomspartierna har en mycket jämn profil med avseende på självbedömd samhällsklass. Exempelvis är Piratpartiets stöd ca 14% bland såväl unga som upplever sig själva som underklass, medelklass och överklass. Även Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har en mycket jämn klassprofil. Dessa tre partier samlar tillsammans nästan hälften av väljarstödet bland de unga.

De två stora ”gamla” partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, har däremot mycket olika stöd i olika samhällsklasser. Tydligast är detta vad gäller Moderaterna, som har ett fyra gånger högre stöd bland unga som upplever sig själva som överklass eller övre medelklass, jämfört med bland dem som upplever sig som underklass eller undre medelklass. M och S samlar tillsammans drygt en tredjedel av väljarstödet bland de unga, dvs betydligt mindre än de tre ”nya” partierna.

Samtidigt visar studien att de allra flesta av dagens unga kan relatera till klassbegreppet. Bara en av sex (16%) anser att det inte finns några samhällsklasser, och en av 15 (7%) uppger att man inte vet vilken samhällsklass man tillhör. Dessutom finns ett mycket starkt samband mellan självupplevd samhällsklass och bilden av den egna framtiden. Bland dem som säger att de idag tillhör underklassen eller den undre medelklassen känner bara knappt hälften att deras egen framtid ser ljus ut. Motsvarande siffra bland dem som upplever sig som övre medelklass eller överklass är 82%.

Så om klass fortfarande avgör förutsättningar och framtidstro, varför går de unga i allt högre grad till ”klasslösa” partier? Det är den stora frågan de etablerade ”1900-talspartierna” måste finna svaret på för att fortsätta vara relevanta i det nya århundradet.