Bye, bye post-modernt flum!

Vi visste det, att det postmoderna är ute. Att relativismen och flummet är ute. Allt det där man själv stått för i decennier. Och ändå har det varit svårt att få riktiga bevis. I vår jättestudie av unga, Drömsamhället, konstaterade vi visserligen i våras att unga drömmer om Svenssonliv – inte som det var förr, men ändå hem och familj. Det var annat än vad unga drömde om för tjugo år sedan. Men de där riktigt hårda, politiska bevisen, dem har vi saknat.

Men nu är det bevisat. När vi jämför de tre huvuddimensionerna i politiken –höger (sänkt skatt, lag och ordning, företagande, utbildning); vänster (minskade klyftor, billigare boende, social trygghet mm); postmodernt (värna naturen, minska miljöförstöring, underlätta för invandrare, öka jämställdhet) – så är generationstrenden tydlig.

Den postmoderna politiken, som blivit viktigare för varje generation, får ett abrupt slut med Svenssongenerationen som föddes runt 1990.
”Men”, säger vän av ordning. ”Det handlar ju bara om att de är unga, de ser ljuset när de växer upp.” Nix. För tio år sedan var det den yngsta generationen, född 1975-84, som var den mest överlägset postmoderna. Och de är det fortfarande. Så, vi får nog vänja oss vid faktum.

Bye, bye postmodernism!

Mats Lindgren, Generation Jones (född mellan 55 och 64)

Relativ politisk orientering efter födelseår.

Siffrorna är från 2008 och kommer från Kairos Futures samarbetspartner FSIs databas. FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, har den mest intressanta databasen i världen över svenskarnas attityder och värderingar och har i vissa frågor långtidsdata tillbaka till 1955.